7 SMAKER
Den som är intresserad av det absolut mesta som finns att veta om sädesslag och spannmål behöver bara boka en rundvandring längs åkrarna hos Lars Lindström i Västanå. Och kanske köpa med sig en påse lokalproducerat mjöl.

Lokalt och fullt av karaktär

På Lars Lindströms föräldragård i Västanå bjuds det på nybakat surdegsbröd av spannmål odlat och förädlat på plats.
– Jag vill visa att det går att odla här i norr, säger Lars som brinner för att bevara sädesslagens mångfald.

Kvarnen vid den porlande Eldsmarksbäcken är borta sedan länge men i 39-årige Lars Lindströms regi mals återigen mjöl på hemmanet i Västanå. Årets sådd blev klar i slutet av maj och innan höstskörden kommer en mängd olika varianter av spannmål att vaja längs åkrarna. 
– Jag odlar och testar vad som fungerar här uppe och av vilka sädesslag det går att få till en mjölproduktion, säger Lars, utbildad biolog och en entusiastisk förespråkare av närproducerat. 
Sedan flera år tillbaka har han experimenterat med över hundra olika typer av frön, många som i takt med tiden varit nära att helt ha gått förlorade. Som kulturspannmålen råg- och speltlosta, båda tåliga mot sjukdomar, väder och vind. I en samtid då det talas om kriser är det något väl värt att satsa på, menar Lars. 
– Det är framtiden. Det handlas med mjöl på de stora marknaderna, fram och tillbaka – det vänder jag mig emot. Jag vill odla lokalt och göra min mat på det. Pasta, våfflor, bröd ... då är cirkeln sluten för mig. 
Produkterna från gården säljer Lars i dag i tre varianter; stenmalet och siktat mjöl, fullkornsmjöl samt vetekli från sädesslagen dala lantvete och helmi, allt förpackat i påsar med företagsnamnet Eldsmark som bland annat hittas på Äggboden i Banafjäl. Lars står själv för hela kedjan att odla, skörda, mala och sikta. Och efterfrågan är för närvarande större än vad han mäktar med att producera. 
– Det tar tid att mala och mjöl är en färskvara. Det som finns i matbutikerna håller längre men där är grodden borttagen och då försvinner det nyttiga. 
Efter erhållet stipendium från Hushållssällskapet skaffade Lars för några år sedan en skördetröska. Relativt nyligen sålde han också ägarskapet till Husumgymmet för fortsatta satsningar.
– En stor del av mjölet hos våra bagerier importeras utanför kommunen, det behövs inte längre. Men jag är en liten spelare; ett större mål är att få lokala bönder intresserade av att själva börja odla, när de nu ser att det faktiskt går att göra. Och det tror jag att de gör. 
Hur smakar då bröd helt sprunget från hembygden?
– Fylligt och rikt, säger Lars mellan tuggorna av det hembakade surdegsbrödet – bokstavligt talat en lokalprodukt från ax till limpa – som serverats på fikabordet bredvid bäcken. 
Efter ytterligare en tugga tillägger han: 
– Och fullt av karaktär.

Publicerat