Ortnamn och landhöjning i Örnsköldsviks kommun. Det är titeln på den bok som Lena Edblom gav ut förra sommaren, och intresset blev betydligt större än hon förväntat sig.
– Jag blev helt förvånad. Jag skrev den bara för att jag måste, jag ville få ned allt på pränt. Tack vare stödköp och bidrag från hembygdsföreningarna i Nätra, Sidensjö, Skorped, Själevad, Arnäs och Grundsunda, och från Örnsköldsviks museum, kunde jag trycka boken – och nu behöver jag trycka upp flera, säger Lena, som många nog känner igen från hennes starka engagemang för Gene Fornby.
Men hur startade intresset för ortnamn?
– Det ligger nära arkeologin och som arkeolog är man nyfiken av sig. Man vill försöka förstå hur saker och ting hänger ihop.
Lena vill visa att ortnamnen hänger ihop med den unika landhöjningen som gjort Höga Kusten till ett av FN-organisationen Unescos världsarv. Ingen annanstans i världen har landhöjningen efter senaste istiden varit så stor som här, och vi har spår som visar att kustlinjen varit minst 286 meter över havets nuvarande nivå.
– Vissa hävdar att våra ortnamn inte är äldre än 2 000 år och de flesta ortnamnen i boken är från järnåldern. Men några måste vara så gamla som från stenåldern. Vi har till exempel Ås ovanför Sidensjö, men där säger man ”Os” vilket betyder mynning eller näs. Det är 8 000 år sedan det fanns ett näs på den platsen, berättar Lena, som försökt datera ortnamnen med hjälp av landhöjningen.
Exempelvis Blåvik i Sidensjö – det finns ingen vik där; och Näset i Arnäs – det finns inget näs där.
– Jag funderar över när det varit ett näs på den platsen, och när fanns det egentligen en sjö vid Domsjö?
I sin bok skriver Lena att ortnamnen kan ses som fragment av samtal från en tidpunkt då namnen etablerades och beskrev det karaktäristiska för platsen. Ett flertal ortnamn visar sig beskriva ett skärgårdslandskap som sedan länge är försvunnet, på grund av landhöjningen.
Med hjälp av ortnamnens äldsta stavningar och betydelser, och med hjälp av gamla kartor, har hon hittat en ungefärlig datering för ett femtiotal ortnamn kring bland annat Nätraälvens, Moälvens och Gideälvens dalgångar.
– Ortnamn som tyder på att platserna legat vid vatten, fast de inte gör det längre, säger Lena, som också arbetat med webbsidan ”Örnsköldsvik 10 000 år” och den tillhörande interaktiva kartsidan ”Spår från 10 000 år” där kartor från SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, används.
Inom kort kommer dessa webbsidor att presenteras av Örnsköldsviks museum och konsthall. Lena håller också föreläsningar om historiska ortnamn, och hon åker gärna ut och berättar.
– Det skulle vara fantastiskt roligt att få prata om det här på skolorna. Landhöjningen är märkvärdig, det är därför Höga Kusten är ett världsarv. Jag skulle också vilja att de som besöker Höga Kusten kunde få information om hur den platsen de besöker såg ut när den låg vid vattnet.
Snart kan vi också här i 7an bjuda våra läsare på Lenas intressanta funderingar om ortnamn, missa inte det.