Den tidiga vårsolen skiner in genom Henrik Gradins kontorsfönster i Hägglunds Arena. Klubbens herrlag befinner sig mitt i ett rafflande slutspel och på lördag är det dags för den första semifinalen i bäst av sju. För Henrik Gradin är det bråda dagar för han kan inte sitta med händerna i kors och invänta resultaten. Då kommer han nämligen rejält på efterkälken gentemot sina kolleger i andra klubbar.
– För oss blir det att jobba parallellt med två scenarion. Antingen en efterlängtad plats i SHL eller ytterligare ett år i Hockeyallsvenskan. Det blir lite knepigt i snacket med spelare, men inget jag kan göra så mycket åt. Det finns en hel del spelare som är klart intresserade att komma hit, men så kommer vi ju till det där med vilken serie vi spelar i nästa säsong, säger Hinken med ett snett leende.
Han har, som sagt, inget val.
– Spelare som varit med ett tag, som är runt 30 år och inne på karriärens sista tredjedel upplever jag lite coolare. De är relativt lugna och vet att de kommer få ett hockeyjobb, men många törs inte vänta till sista april och kanske vet vi inte hur det blir förrän då.
Det är alltså sportchefens och lagbyggarens bistra verklighet, men inget som Henrik Gradin använder för att tycka synd om sig själv. Spelreglerna är det dem är och då är det bara att rätta sig efter det. Men han hymlar inte om att det behövs ett flertal nya kompetenser om laget skulle lyckas med bedriften och ta sig hela vägen till ett bejublat SHL-avancemang.
– Vi behöver ha in en målvakt, två backar och fyra till sex forwards. Många i den nuvarande truppen har vi avtal med, men skulle vi gå upp kommer inte alla att få följa med. Så ser det ut, fortsätter Hinken.
Däremot kan han vara trygg med att tongivande spelare som klubben vill behålla inte kommer lämna trots ett SHL-avance-
mang. Då gäller avtalen och då stannar exempelvis Pontus Näsén, David Bernhardt, Riley Woods och Josh Dickinson kvar i Örnsköldsvik. Så även om mycket står på spel och mobiltelefonen går varm så signalerar Henrik Gradin ett påtagligt lugn. Och till dem som tror att det bara är att börja om från början om det blir fortsatt spel i Hockeyallsvenskan, och det dröjer många år till nästa chans kommer, säger han:
– Vi har hittat en form och en struktur vi tror på och tillhör du topp fyra år efter år så går du upp förr eller senare. Så enkelt är det och det är vi trygga med.
Enligt sportchefen finns det spelare utan-
för Örnsköldsvik med MoDo-hjärta som mycket väl kan tänka sig att flytta hem och då skulle det ju sitta som hand i handsken om klubben gör comeback i landets högsta serie.
– Drömscenriot är att Linus Ullmark kommer hem och ställer sig i kassen och att Victor Hedman tar hand om en backplats. Men de är två av världens absolut bästa spelare så den synen lär vi få vänta på, fortsätter Henrik med ett skratt.
Ishockeyn har fyllt stora delar av 50-åringens liv och än har han inga planer på att göra något annat. Han trivs i rollen och försöker vara så tillmötesgående han bara kan.
– Det är trots allt folket; alla runt omkring som lägger grunden till att vi kan hålla på med det vi gör. Det känner jag stor ödmjukhet inför och då är det min skyldighet att uppträda på ett korrekt sätt.
Det är möjligen till familjen han har ett visst dåligt samvete.
– Ja, att hålla fokus, leva i nuet och släppa mobiltelefonen har jag besvär med. Där har mina närmaste säkert synpunkter.