Man skulle kunna tro att den stora och den lilla porten till verkstaden vid E4 i Skrike symboliserar skillnaden mellan far och dotter men så är inte fallet. I verkstaden huserar två jämlika företag med var sin inriktning och när 7an hälsar på är det Felicia Olovsson som får ta störst plats.
– Pappa startade eget här när jag gick tvåan på Fordons- och transportprogrammet, säger Felicia. Först var tanken att jag skulle jobba hos honom men vi kom fram till att det var bättre att jag också startade eget.
För pappa, Jonas Olovsson, var Felicias yrkesval inte helt självklart med tanke på den reumatiska sjukdom hon diagnostiserades för 2018.
– Jag frågade henne flera gånger om hon verkligen skulle jobba med det här men hon var bestämd med vad hon ville, säger Jonas.
Eftersom Felicia, på grund av sjukdomen, har svårt att utföra vissa saker har det blivit en naturlig uppdelning mellan företagen.
– Vi har olika inriktningar så vi konkurrerar inte, säger Felicia. Jag gör mest hjulinställningar och felsökningar medan pappa skruvar och meckar mer. Jag har lärt mig hur jag ska jobba, som att ha lyften i rätt höjd och att använda förlängningar till verktygen för extra hjälp.
Problemet för Felicia är inte att ta i, stark är hon så det räcker, men om hon tar i för mycket väntar svår värk senare.
– Jag måste tänka till och begränsa mig men det gäller i och för sig alla som jobbar med det här, att försöka spara på kroppen och jobba mer ergonomiskt, säger Felicia. Några specialnycklar jag använder för att underlätta har pappa fixat till åt mig.
– Genom Felicias sjukdom har även jag lärt mig att tänka till, säger Jonas. Jag har tagit efter henne och sänker lyften i stället för att sträcka på mig.
Felicias intresse för bilar vaknade när Jonas byggde garaget som i dag är deras gemensamma verkstad.
– Jag hjälpte till med bygget och samtidigt skulle jag välja inriktning till gymnasiet. Jag började även köra folkrace då och skruvade i de bilarna. Mitt första val till gymnasiet var Industritekniska programmet men det var för få sökande så det blev fordon och det har jag inte ångrat.
Direkt efter studenten 2019 startade Felicia sitt företag Felicias Fordonsservice i lokalen där pappa Jonas företag redan fanns. Hon ser fördelar med att driva eget med tanke på sjukdomen.
– Jag bestämmer över min egen tid och kan anpassa min arbetssituation. Behöver jag vila gör jag det och jag kan välja att ta en halvtimme extra och skruva i lugnare tempo utan att det blir dyrare för kunden eller att chefen reagerar.
Företaget har gått bra sedan start med flera återkommande kunder, några som kommer hela vägen från Docksta och Ullånger.
– Det bästa med mitt jobb är kundkontakten, säger Felicia. Från första mötet, att få genomföra jobbet och sedan lämna över till en nöjd kund. Mitt bemötande är det som skapar kundens bild av mitt företag och jag känner ett stort engagemang och värnar om varje kund. När kunden har det bra har jag det bra.
De båda företagen i Skrike är fortfarande rätt nya och under uppbyggnad. De har medvetet valt att inte ha allt för hög beläggning men nu känner de sig redo för mer.
– Det är nog många som inte vet att vi finns här, säger Felicia. Nu vågar vi satsa mer och jag ska komplettera min verksamhet med AC-utrustning så att jag kan serva, tömma och fylla bilens aircondition eftersom det finns en efterfrågan på det.
Nu väntar vintersäsongen och med det är det enligt Felicia läge att se över vinterdäcken och att göra en hjulinställning.
– Det här med hjulinställning glöms lätt bort och när kunderna kommer in har däcken redan hunnits nötas för mycket, säger Felicia. Gör du hjulinställning oftare blir det billigare i längden och du minskar risken att hjullager, bromsar och andra slitagedelar går sönder.
Pappa Jonas flikar skrattande in att det i och för sig innebär att han får färre jobb till sitt företag men att kundens bästa alltid kommer först.
– Vi är säkert lite för snälla men vi ser till hur vi själva vill att det ska vara att lämna in bilen på verkstad, säger Felicia. Det sista vi vill är att byta eller reparera något i onödan.