21.04.
De mobila fritidsledarna Kent Näsman och Riman Barkat går igenom förutsättningarna. Denna fredag är det Örnsköldsviks spelförening som samlats i Vardagsrummet, mötesplatsen på Lasarettsgatan, för att senare nattvandra i centrala stan med omnejd. De mönstrar fyra deltagare. Alla utom en har varit med förut.
Kent och Riman tror på en lugn kväll. Det är lite kallt och inga arrangemang har rapporterats in.
– Om ni möter någon som är ledsen, prata och hör efter vad som hänt, säger Kent. Om någon mår dåligt, ring ambulans i värsta fall.
Tanken med att nattvandra är inte att agera polis. Även om närvaron kan förebygga brott är uppgiften att skapa trygghet och agera socialt. Prata och finnas till hands.
– Hur ser p-huset ut, frågar Tobias Johansson, ÖSF.
– De får väl inte vara där längre, funderar Petter Mårtensson.
– Förra gången vi var där var det lugnt, men tio minuter senare hörde jag att det blev livligt, säger Kent.
Alla hämtar en jacka med trycket "Nattvandrarna" och får varsin fikabiljett.
21.26.
Tobias och Petter ska gå tillsammans i grupp, deras ÖSF-kamrater Magnus Ölund och Johannes Sjölund likaså. Utanför Vardagsrummet hoppar Kent och Riman in i en bil. Medan ÖSF beger sig mot stan tar de sikte på fritidsgården i Folkets Park och Nattfotbollen strax intill. Där samlas alltid många unga.
21.36.
– Hur är läget?
Kent hälsar på Tyler Vanderwal, en av ledarna på fritidsgården som drivs i Svedjeholmskyrkans regi. Allt är som det ska.
– Jag älskar det här, här är det alltid bra energi, säger Tyler och ser sig om i lokalen som högst får husera 50 personer i åldersspannet 13-20 år.
Det är ett konstant sorl i luften. Några besökare sitter vid bord, andra är fullt upptagna med biljard, tv-spel och karaoke. Tyler får höja rösten för att höras.
– Att Kent och Riman kommer är jättebra, vi har många egna samtal med ungdomarna men det behövs fler vuxna som bryr sig. Det är betryggande, här är det hela tiden mycket folk.
Ledaren Jonathan Nordberg och hans syster Estelle, verksamhetsledare, kommer fram.
– Att vi finns här gör att de har en plats att vara på i stället för att vara ute, fastslår Jonathan.
– Det har funnits ett behov att skapa relationer, följa folk som går igenom något och peppa, säger Estelle. Både polisen och kommunen har uttryckt en tacksamhet.
Kent dröjer sig kvar medan Riman går över till Nattfotbollen i Bosch Rexroth-hallen. Mellan Parken och den spatserar denna kväll endast några få ungdomar, medan det andra gånger är en strid ström.
21.55.
Mohammed Ali, nattfotbollens initiativtagare, ser glad ut. På de enorma planerna spelar cirka 70 ungdomar boll. Vore det inte för pandemin skulle de vara 50 till.
Det rör sig överallt och två killar går förbi i rask takt.
– Hej, hej! hälsar de glatt.
– Ungdomarna uppskattar nattvandrarna, säger Mohammed. Det brukar vara fin stämning här, men det är många att hantera. Ju fler vuxna på plats desto mer tar sig unga hit – då trivs de, eftersom det känns tryggt. Det är nyckeln som bidrar till att det här är ett bra ställe.
Riman jobbade tidigare på fritidsgård där samtalen med unga var många. Det är de även i rollen som mobil fritidsledare. Speciellt har kontakten med asylsökande varit stor. Under besöket kommer flera ungdomar fram till henne för att prata, att de känner varandra är tydligt. Det är också målet: att bygga relationer och skapa förtroende.
– Man ser stor skillnad på de som tidigare haft det jobbigt och varit stökiga, de har lugnat ned sig, säger hon.
22.22.
Det är väldigt lugnt, konstaterar Tobias som tillsammans med Petter tagit sig till Stora torget. Hittills har de besökt Resecentrum och Hägglunds Arena.
– Det stod några epa-bilar där, vi gick fram och sa hej. Inget mer än så.
Att nattvandra säger de ger ett bra ekonomiskt tillskott till föreningen, denna kväll får de cirka 2 000 kronor. Det är också ett tillfälle att sprida information om vad de gör. Samtidigt känns det så klart bra att hjälpa till.
– Och så får man lite motion, säger Petter.
22.30.
En trio yngre stadsflanörer korsar gågatan mot Skolgatan.
– Det här är deras vardagsrum. Man förstår ju att de hittar platser att vara på, det är inte konstigt, filosoferar Petter och tar ut kursen mot Paradisgaraget.
Sedan BRÅ startade Nattvandrarna i somras har ett tiotal föreningar turats om i schemat. Helst skulle de se att fler engagerade sig.
– Jag kan förstå att många inte har tid, fredagkvällar vill man vara hemma med barnen, säger Tobias. Men fler borde vara med, om inte bara för att se att det här är en ganska lugn stad. Rädd behöver man i alla fall inte vara, rädsla föder bara rädsla. Skulle något ske ska vi ringa polisen, Nattvandrarna är mest för att synas.
22.42.
På vägen upp mot översta våningen passeras en blå Volkswagen och en ljusbrun Volvo. Ägarna syns inte till. Just nu är det ekande tyst i stans största parkeringshus.
23.08.
En bit bort svänger en polisbil upp mot Läroverksgatan. Johannes, som vandrar för första gången, minns tillbaka till sin egen uppväxt.
– Stan är trevligare än när jag växte upp, det är en enorm skillnad. Vi hade Cillas och Statt, liksom. Själv började jag inte festa i stan förrän i 19-årsåldern, men ungdomarna får gärna ha roligt – fast under ansvar. Inte ägga rutor.
Vid Örnparken hälsar de på två förbipasserande kvinnor. I övrigt hörs endast enstaka bilar i fjärran.
– Men det är trevligt att bara surra och umgås. Jag kan tänka mig att göra det här igen.
23.27.
Samtliga sex samlas vid McDonalds. Det är dags för mat och återkoppling. Petter beställer en dubbel quarterpounder med ost.
– Vi gick till Coop senare, berättar Kent. Dit kom ett lämmeltåg av unga i bilar, vi pratade lite och funderade tillsammans på bra ställen för dem att kunna träffas på, den diskussionen är ju i gång. Det var uppskattat.
Alla går igenom kvällen. Kent berömmer fritidsgården i Folkets Park. Det var första gången han var där. I Paradisgaraget, berättar Riman, sladdades det en del för en halvtimme sedan.
– Vi skulle haft en egen epa – det skulle vara coolt, säger Kent.
– Ja, med gardiner, säger Petter och skrattar. Och stora upplysta bokstäver i fönstret: "Nattvandrarna".
23.59.
Spelföreningen styr åter mot stan. Nattvandringen fortgår enligt praxis fram till klockan 01. Därefter ska de lämna in en digital rapport om kvällen.
Kontinuiteten av nattvandringen är viktig, menar Kent.
– Så att ungdomarna känner igen oss, lär vi känna varandra blir det lättare att prata. Vi hoppas att fler föreningar går med och gärna fler från samma. Inte minst för att de ska få en bild av hur det faktiskt ser ut.
I nuläget är vandringarna planerade att fortsätta till slutet av maj.
– De har varit lyckade hittills. Så jag vill tro på en fortsättning.