Hallå där...

Serien har setts av över 1,5 miljoner tittare, vad tror du lockar?
– Ja, och det fortsätter ticka på. Jag tror att det stämde med hur vi tänkte från början att det inte går en dag utan att vi ser svenskt vatten, men hur många har tittat ned under ytan? Då får man se en helt ny värld. Vi har ägnat fyra år till att undersöka våra vatten, från bäckarna till havet och dykt i tusentals timmar. Alla har sett ”Blue Planet” – vi visar minst lika spännande saker här. Sedan engagerar den mänskliga aspekten, det är inte bara en naturfilm. Vad ställer vi till med, vi människor, med våra vatten och hur drabbar det oss? Och den tredje aspekten: Måste vi göra så här? Vi kan faktiskt ta hand om våra vatten på ett bättre sätt. Det går.
Hur mår våra fiskar i dag?
– I hela världen behandlar vi våra vatten som soptippar och tänker väldigt kortsiktigt. Men i serien finns goda exempel som gör att man får hopp. Svenskar som arbetar ideellt med fiske-vård och restaurering och myndigheter som jobbar åt rätt håll. Glädjande är att tonfisken kommit tillbaka.
Vad händer på Nola?
– Då går jag bakom kulisserna till serien och berättar om med- och motgångar. Om hur allt uppstod, hur vi som kärntrupp gick all in och sade upp oss från våra jobb för att göra den.
Är det en föreläsning mest för fiskeintresserade?
– Absolut inte. Är du normal-intresserad av din omvärld så tror jag du blir fascinerad. Det har varit fullsatt och gensvaret har varit jättebra i de städer jag varit hittills. Det är roligt att få träffa folk efter att ha levt som eremit dessa år.