Samma dag vi träffas har Martin Edlund haft möte med sin psykolog. Samtalet kretsade som brukligt kring den senaste veckan och hur dagarna varit.
De har varit tunga. Tyngre än på länge. Men så brukar det se ut.
– Vissa är bättre, andra sämre, säger Martin. Vissa dagar vaknar jag och mår bra och sedan blir det värre mot kvällen. Det är som en berg- och dalbana. Ibland känns allt fullständigt skit. Då händer det att jag bara ligger i sängen i tio timmar.
Varför kan han inte riktigt sätta fingret på. Men till viss del bottnar hans dåliga mående i uppväxten i Stockholm. Då han från mellanstadiet och framåt fick gömma sig på rasterna för att undvika att bli retad, sparkad på och nedputtad i trappor. Ferie-loven i Banafjäl, varifrån Martins mamma kommer, blev frizonen från mobbningen.
Tio dagar efter gymnasieexamen gick flytten till Örnsköldsvik. Då hade han redan försökt ta sitt liv.
– Inte förrän då började jag prata med mina föräldrar på riktigt, så först då förstod de hur dåligt jag mådde. Innan höll jag det bara för mig själv.
Att berätta om sitt mående kan Martin inte nog understryka hur viktigt det var. För den med psykisk ohälsa är det avgörande, menar han, och under intervjun återkommer han till det flera gånger.
– För mig blev det en jättestor skillnad, nu har jag stöd från familj och vänner. Problemet är att man tyr sig till sig själv när man dåligt. Som andra gjorde också jag felet att vara mycket för mig själv i början, jag stängde in mig på rummet och gjorde nästan ingenting. Det ska man aldrig göra, det blir ingen bra miljö. Du blir fast med dina tankar om hur allt känns och hur du mår. Eftersom du oftast inte vet varför du mår dåligt, dömer du dig själv. Att inte vara ensam i det är viktigt.
I terapin har Martin just nu hemläxa om att stanna upp och tänka efter, att försöka bedöma situationen objektivt när tankarna, som han beskriver det, maler i huvudet.
– Är saker verkligen så illa som jag tror just nu eller dömer jag mig själv, förklarar han. Det kan visa sig att saker inte är det och någon gång har jag lyckats tänka så, men det är inte lätt. Jag dömer mig själv mycket. Som när jag fastnar i sängen, då kommer tanken: Varför gör jag ingenting, jag borde gå upp. Men det orkar jag inte. Det blir ett mönster – och det måste man försöka bryta.
I dag är Martin 30 år. Han bor i Domsjö med sin sambo och är sedan ett år tillbaka sjukskriven från sitt jobb som fritidspedagog på Sörlidenskolan. Anledningen till yrkesvalet kan även det spåras tillbaka till Stockholm. Han vill göra skillnad, finnas där för andra.
Det är han även på andra sätt.
– Jag streamar mycket datorspel på nätet och pratar alltid med mina följare. Det är socialt och där är jag öppen med mittmående, vilket betyder mycket. Det finns många som bryr sig om varandra inom gamingvärlden och jag har följare som också mår dåligt. Som har det svårt socialt, jobbigt på skolan och kanske inte träffar så många människor. Som kan skriva att de haft en fruktansvärd dag. Vi pratar ofta om hur vi mår och hur vi kan hjälpa, för dem har jag blivit en trygg punkt. Det är en väldigt positiv effekt av datorspel och för mig känns det bra att få vara ett stöd för andra.
För att våga öppna upp om sitt mående är det viktigt att omgivningen också vågar ställa frågor. Den med psykisk ohälsa skapar vanligen fort en fasad. En sådan hade Martin länge.
– Psykisk ohälsa ska inte var tabu. Känner du någon som mår dåligt, fråga om det finns något du kan göra. Ta inte för givet att allt är bra bara för att personen säger det, det kan vara en fasad. Jag slutade med fasader för länge sedan, med dem kommer man ingen vart, de tar bara en otrolig mängd energi att upprätthålla eftersom man hela tiden tänker på dem. Som att: "Hoppas ingen såg att jag såg ledsen ut". Det tjänar man inget på. Då är det bättre att berätta hur man mår.
Av vården säger sig Martin ha fått en enorm hjälp.
– Den har varit fantastisk. Men för att få hjälp måste man våga acceptera hjälp. Jag var otroligt rädd innan, jag byggde upp hemska scenarion. Sedan visade det sig bli tvärtom – personalen i Sundsvall och Ö-vik har varit fantastiska. Det är inte förrän man tar steget som man ser hur det faktiskt är.
Efter en extra jobbig period då han i somras lades in i Sundsvall fick Martin kontakt med SPOT i Örnsköldsvik. SPOT, som står för specialistpsykiatriskt omvårdnadsteam, har varit verksamma i ett år och är en mellanvårdsform för patienter inom psykiatrin. Uppgiften är att stödja personer under en försämring i form av hembesök och telefonkontakt.
Till dem är Martin full av beröm.
– I Sundsvall var jag otroligt rädd för att komma hem. Skulle jag hamna i samma dåliga mönster igen? Då blev de en trygghet. De kom en gång i veckan, vi gick promenader och pratade i telefon varannan dag. Att de fanns där då var otroligt viktigt och skönt, det hjälpte mig i mina tankar för stunden.
Målet för Martin är att må bättre och bättre för att slutligen helt upphöra med medicineringen och få ett stabilt liv.
– Just nu går det nätter när jag inte sover alls och det ska jag utredas för. Ledordet är stabilitet, att inte ha de här dipparna hela tiden som jag haft med mig sedan fjärde klass. Jag vill ha en liv där jag mår bra utan att det brakar ihop efter ett halvår. Nycklarna handlar mycket om vården och terapin. Att inte vara själv, att fortsätta prata med andra. Det känns som att jag sagt det tusen gånger nu men jag vill säga det igen: Känner du någon som mår dåligt, försök att prata med den. Den har kanske inte lärt sig att en fasad inte är bra. Respektera om personen inte vill, men sluta inte helt, bara mindre ofta. Det kan vara otroligt svårt att öppna upp sig, men för min del blev det genombrottet.
Här streamar Martin
Att streama innebär att spela datorspel live för publik på nätet. På YouTube och Twitch spelar Martin bland annat spelen Fortnite, CS och Minecraft. Under användarnamnet Kinglixxie har han just nu 600 följare från hela Sverige.
Mår du dåligt?
Hit kan du vända dig för vård:
Psykiatriska mottagningen i Örnsköldsvik (18+): 0660-89726.
Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, Örnsköldsvik: 0660-89440.
För stöd och råd
Föräldralinjen hos Mind: 020-85 20 00.
BRIS (om du är under 18): 116 111.
Är läget akut?
Ring 112