Vi sätter kurs norrut, förbi Filippinerna och Taiwan, med fulla tankar och förråd. Tur det för på vägen väntas ett riktigt busväder med hård nordanvind och kraftig sjö. Vi blir nog försenade någon dag men lagom till nästa löning ska vi förhoppningsvis befinna oss i Korea. Där ska Dannebrogen hissas upp i masten för första gången och Göteborg för alltid suddas bort från häcken. Och det, inte utan att det känns lite vemodigt.
Hittills har denna törn enbart bjudit på bra väder. Det har faktiskt bara rullat en gång, och då väldigt sparsamt. Trots det hann, denna enda gång, en av matroserna nästa bli spetsad av en kniv! Jo, efter kvällsvakten var det så att han skulle gå ner och ta sig en nattmacka (i vanlig ordning) när plötsligt hela fartyget tippade åt sidan, av en lite större våg, och gav rörelse åt den kniv som Allan så klantigt förlagt ovanpå kylskåpet. Jag har alltid hävdat att nattamat är dåligt för hälsan och där hade jag kunnat få det bekräftat av en hungrig matros och en olyckligt placerad kniv. Dåligt valt ställe att lägga ett farligt föremål på, kan man ju tycka, men säg den som inte blir lite glömsk när vi haft lugnt vatten så länge. Det är sannerligen hög tid att surra allt som man håller kärt annars sliter durkmonstret, gärna och hänsynslöst, sönder det i ett nafs. Stormiga vyer väntar men just nu surrar jag bort min sura min med en färsk jordgubbe.
Min syster kom in på högskoleutbildningen hon sökt. Grattis sis!