Modo Hockey

Svartvadets första karriär är över

Modos meste spelare genom tiderna, Per Svartvadet, väljer att lägga skridskorna på hyllan. Bakom beslutet står de besvär han på senare år haft med den kroniska tarmsjukdomen ulcerös kolit. Nu väntar nya utmaningar.
På en presskonferens i Fjällräven Center meddelade Per på torsdagen vad många redan befarat:
Att den sjukdom som hållit honom borta från träning och spel hela hösten inte tillåter någon comeback på elitnivå.
– Den här resan har pågått ända sedan jag fick sjukdomen hösten 2007., säger han. Förhoppningen var att komma tillbaka efter jul, men eftersom jag inte har kunnat träna är det uteslutet.

Han är nu frisk från sitt senaste skov, men steget från att vara symptomfri till att utöva idrott på elitnivå är stort.
– Förra säsongen gick det bra för mig under de första 15 matcherna tills jag fick ett nytt skov. Det har väl varit det jobbigaste; att veta att jag fortfarande kan prestera på den här nivån när jag väl är frisk. Fördelen nu är att när jag får nästa skov så är jag ingen elithockeyspelare med förväntningar på sig att komma tillbaka snabbt, så då blir det nog lite lugnare.

36-årige Svartvadet kan med stolthet se tillbaka på en framgångsrik karriär.
På meritlistan finns 247 NHL-matcher för Atlanta Thrashers samt 746 Elitserie-, kval- och slutspelsmatcher för Modo, där han axlade rollen som lagkapten både före och efter sitt NHL-äventyr.

Han vann VM-silver 1997, var den store härföraren när Modo tog SM-guld 2007 och belönades samma vår med Guldpucken.
Att Svartvadet varit med om Modos finalförluster såväl 1994 som 1999 ger ännu större tyngd åt guldbragden för snart fem år sedan.

Vad som nu väntar i karriären efter karriären är ännu helt öppet. Markus Näslund gör ingen hemlighet av att han gärna skulle se Svartvadet som en del av Modos framtida organisation, och Per stänger inga dörrar.
– Hockeyn kommer jag alltid ha en relation till och jag kan till och med tänka mig att bli elitserietränare. Men vi får se om jag orkar göra den resan. Det får framtiden utvisa.

Den nyblivne hockeypensionären är tydlig med att han inte vill hasta fram något.
– Jag vill inte bli inkastad i någonting bara för att, utan vill känna att jag kan tillföra något och brinner för det jag gör. Jag kommer att ta det lugnt över jul, men sedan får vi se vad som händer.
Publicerat