5-1 i baken kan låta som en stjärnsmäll och visst är förlusten mot AIK tung. Men matchen var mycket jämnare än vad siffrorna skvallrar om och det viktigaste av allt; Modo är ett riktigt bra ishockeylag.
Laget har kvaliteter som kommer att bära hela vägen till SM-slutspel och även om det fanns en del att grymta över mot AIK så är laget inne på ett spår som omöjligt kan orsaka en massa nollpoängare framöver.
Från min horisont ska det bara inte gå. Om Niklas Sundström bara är hel och frisk finns det inte en chans att Samuelssons bygge plötsligt ska tappa formen; farten, kreativiteten och passningstempot.
Jag tror inte ens att självförtroendet fick sig en törn trots AIK:s smärtsamma femetta i Fjällräven Center. Gästerna var mycket skickliga, men fick precis den målmässiga start man ville och kunde spela på den ledningen under hela matchen.
Det bästa var att Modo aldrig gav upp och istället gav AIK-are fullt upp i tre perioder.
Drömmen om ett galet SM-slutspel lever fortfarande.
Och fortsätter Modo på den inslagna vägen finns det ingen anledning att tro på något annat än en rolig hockeyvår.
