Sex av tio som gjort uppehåll i studierna mellan gymnasieskolan och högskolan uppgav att de hade fått erfarenheter av detta som de sedan haft nytta av i studierna. Det är ett av resultaten i rapporten Tiden mellan gymnasieskolan och universitetet/högskolan, en enkätundersökning utförd hösten 2011, rapporterar Statistiska centralbyrån, SCB.
Bland dem som varit arbetslösa större delen av året innan studiestarten var det dock endast tre av tio som ansåg att studieuppehållet skänkt dem nyttig erfarenhet utifrån ett studieperspektiv.
De som ingick i undersökningen började på universitet eller högskola höstterminen 2009. De påbörjade en utbildning på minst halvfarts studietakt, hade svensk gymnasieexamen och hade haft minst ett års uppehåll mellan gymnasieskolan och universitetet/högskolan. Syftet med undersökningen var att beskriva uppehållet mellan gymnasieskolan och universitetet/högskolan.
Åtta av tio arbetade någon gång under året innan studiestarten
83 procent av de som undersökningen omfattar arbetade någon gång under året innan studiestarten. Dock arbetade kvinnorna deltid i högre omfattning än männen. I gengäld var kvinnorna arbetslösa i lägre utsträckning än männen.
Av dem som var högst 22 år och som hade minst en förälder med eftergymnasial utbildning, ägnade sig ungefär 30 procent åt resor eller ledighet som huvudsaklig aktivitet under minst tre månader året innan studiestarten. Motsvarande för dem vars föräldrar hade högst gymnasial examen var cirka 20 procent.
De som börjar studera på grund av arbetslöshet hoppar oftare av
13 procent av de tillfrågade uppgav att de började studera hösten 2009 för att de var arbetslösa och saknade alternativ. Utifrån enkäten visade det sig att programstudenter i denna grupp som högst var 22 år, hoppade av den utbildning de påbörjade hösten 2009 i större utsträckning än övriga studenter. Detsamma gällde för dem som påbörjat studierna efter påverkan från anhöriga/vänner.
Två av tre av hade haft för avsikt att studera vidare
Av dem som var högst 22 år vid studiestarten hösten 2009, hade 77 procent haft för avsikt att studera vidare någon gång efter gymnasieskolan, jämfört med 38 procent av dem som var äldre än 22 år.
Studenter med högutbildade föräldrar börjar studera tidigare
Föräldrarnas utbildningsbakgrund samvarierade med studenternas ålder vid utbildningsstarten. Av de yngsta i populationen, var det en minoritet vars föräldrar hade högst gymnasial utbildning. Denna andel steg sedan successivt med de studerandes ökande ålder och av dem som var över 30 år var det istället en majoritet vars föräldrar hade högst gymnasial utbildning.