Landstinget Västernorrland hamnar på plats 17 på listan när tidningen Miljöaktuellt rankar Sveriges 21 landstings och regioners miljöarbete. Det är första gången som landstingens miljöarbete rankas.
Den nya rankingen baseras dels på en enkätundersökning, dels på statistik över hur landstingen presterar i det konkreta miljöarbetet. Miljöaktuellt har ställt 21 frågor om politiska beslut, styrning och arbetsmetoder på miljöområdet. Statistiken har hämtats i kommun- och landstingsdatabasen Kolada.
Stockholms läns landsting svarade inte bäst på enkäten men lyftes till segern av sin goda miljöstatistik och knep 24,5 poäng av totalt 36 möjliga, tätt följd av tvåan Landstinget i Värmland (24,0 poäng). Västra Götalandsregionen och Landstinget i Kalmar län, båda på 22,3 poäng, delar tredjeplatsen.
Landstinget Västernorrlands 15,5 poäng räckte bara till en placering som nummer 17 på listan.
Sveriges 21 landsting och regioner har en kvarts miljon anställda, är ansvariga för kollektivtrafiken och upphandlar varje år produkter för mångmiljardbelopp. Deras stora miljöpotential belyses alltför sällan i medierna och rikspolitiken, anser Miljöaktuellt. Syftet med den nya rankingen är att lyfta fram landstingen som kommit längst i sitt miljöarbete, men också de som har mycket kvar att göra.
Alla landsting kan bli bättre på miljöfrågorna. Inte ens ettan på listan är i dag ett hållbart landsting. Vi vill uppmärksamma hur landstingen arbetar med hållbarhet i dag, vad de kan bli bättre på, vad de kan lära av varandra samt vilken roll de kan spela i arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen, säger Mikael Salo, chefredaktör på Miljöaktuellt.
Landstingens utvecklingspotential på miljöområdet är stor, visar Miljöaktuellts granskning. Bara fyra av tio landsting har en mer omfattande miljöcertifiering, lika få har en strategi för grön IT och ännu färre, tre av tio, har en destruktionsanläggning för lustgas.
Landstingen är dåliga på att följa upp miljökrav i upphandlingen. Färre än hälften av landstingen kontrollerar att kraven de ställer efterlevs. Det är även få landsting som är förberedda på klimatförändringens effekter.
Klimatanpassningen släpar efter. Katastrofplaner finns, men det är skillnad på flygplanskrascher och värmeböljor. Slår extremvärmen till i sommar hinner många dö i onödan innan landstingen identifierar situationen som en katastrof och återkallar anställda från deras semestrar, säger Mikael Salo.
De mest ambitiösa landstingen kan vara klimatneutrala inom ett decennium. Bland andra positiva resultat av granskningen finns att 9 av 10 har en utfasningsstrategi för särskilt farliga ämnen, 8 av 10 har energieffektiviseringsmål för byggnader som är mer långtgående än EU:s samt att 8 av 10 arbetar för att minska förbrukningen av fossila bränslen från varutransporter och personalens resor.
Frågorna i Miljöaktuellts enkät till Sveriges landsting har tagits fram i samarbete med bland andra Energimyndigheten, Kemikalieinspektionen, Läkemedelsverket, Kollektivtrafikmyndigheten i Västra Götaland, Naturvårdsverket, Gröna bilister, Sveriges kommuner och landsting, Miljöstyrningsrådet, landstingens nationella upphandlingssamordnare för socialt ansvar Pauline Göthberg samt Anna Linusson, vd för Håll Sverige rent och tidigare miljöchef på Stockholms läns landsting.
Sveriges Miljöbästa landsting 2013
Antal poäng av 36 möjliga anges inom parentes.
1. Stockholms läns landsting (24,5)
2. Landstinget i Värmland (24,0)
3. Landstinget i Kalmar län (22,3)
3. Västra Götalandsregionen (22,3)
5. Örebro läns landsting (21,1)
6. Landstinget i Uppsala län (20,8)
7. Landstinget Kronoberg (19,7)
8. Region Skåne (19,5)
9. Landstinget Sörmland (18,9)
10. Landstinget Blekinge (18,7)
10. Landstinget Dalarna (18,7)
12. Norrbottens läns landsting (18,5)
13. Landstinget Gävleborg (16,8)
14. Region Gotland (16,7)
15. Landstinget i Östergötland (15,9)
16. Jämtlands läns landsting (15,7)
17. Landstinget Västernorrland (15,5)
18. Landstinget i Jönköpings län (14,9)
19. Region Halland (13,3)
20. Landstinget Västmanland (13,2)
21. Västerbottens läns landsting (11,2)