Det ska sägas direkt: Palladium fyllde egentligen 90 år redan i fjol. Men likt när man väntar på en riktigt bra film gör det inte så mycket om premiären dröjer lite. När jubileet för den anrika biografen nu är tänkt att uppmärksammas till hösten är det minst sagt ett stycke levande kulturhistoria som ska firas. Sedan 18 september 1935 har generationer av ö-viksbor passerat i foajén, alla för att ta del av filmvärldens magi.
Moderniseringen av lokalerna har skett i omgångar. På 1950-talet byggdes mycket om, biljettkassan målades i ljusa pastellfärger och galon fick pryda väggarna i den 450 sittplatser stora salongen – länge den enda fram till att Palladium 1988 blev en så kallad multibio med flera salonger. Bakom satsningen stod bland andra Peter Fornstam från biografkedjan Svenska Bio, numera familjeföretagets vd, med ambitionen att inte bara sälja filmrättigheter utan också att driva biografer. När köpet av Palladium blev ett faktum påbörjades en framgångsrik epok. Filmkopiorna som skickades runt i landet var dock få och storstäderna prioriterades.
– Vi kunde få vänta i ett halvår. Men när filmen väl kom fanns ett enormt sug, minns Göran Petersson, platschef från mitten av 80-talet fram till pensionen 2023.
I samband med "Avatar" 2009 tog det digitala skiftet ordentlig fart i Sverige. Hajpen med 3D-glasögon lade sig dock relativt fort. I dag har Görans fru Birgitta tagit över i en tid med förändrade biovanor.
– Tidigare var publiken 15-25 år, nu är det barnfamiljer och seniorer. Gruppen mitt emellan streamar ofta hemma och är en utmaning att nå, säger Birgitta som med Göran inte minst under pandemin behövde hitta nya lösningar – bland annat kunde ö-viksborna boka egen filmvisning och ta med tv-spel.
Jobbet har varit mer än bara ett arbete.
– Palladium hör till Örnsköldsvik, den har alltid funnits här. Både Göran och jag gör det här inte lika mycket för pengen som för ö-viksborna, så är det.
– De ska kunna se bra film på en bra och mysig bio, säger Göran. Åker de till en annan stad ska de känna att bion är bättre här hemma. Andra biografägare säger ofta att ”ni har en sådan fin bio i Ö-vik”.
Fortfarande gäller att tänka nytt för att locka publik. Snart har Birgitta premiär för sin stick-bio dit publik kan ta sitt handarbete för att sticka i lämplig belysning och med lägre ljud.
– Bio är gemenskap och en upplevelse, att sitta med främmande människor och ha roligt, blir skrämda eller ledsna samtidigt – det är lite som en lägereld, säger Göran.
– Det har länge pratats om att bio ska erbjudas som friskvårdspeng, det skulle betyda mycket, säger Birgitta som smider fler framtidsplaner.
– Jag tänker ett samarbete med en restaurang. Kanske för konferenser eller luncher, att köpa en kombinerad supé- och biobiljett. Man måste vara påhittig.
När även Birgitta går i pension är förhoppningen att någon i personalen vill ta över. Parets egna barn har valt andra vägar och på så sätt blir känslan att Palladium stannar kvar i biofamiljen, menar Birgitta.
Fredag 18 september ska ni fira – vad händer då?
– Vi hoppas få hit någon känd gäst och visa både en aktuell film och en nostalgiklassiker, säger Göran. Kanske gör vi en 90-årssnacksmeny till ett bra pris. Allt är i förstadiet men vi utlovar en happening.