Längs korridoren inne i den rödbruna tegelbyggnad där Rise Processum, dotterbolag till Rise, huserar hälsar personalen glatt. Hit, till Örnsköldsvik och området High Coast Innovation Park vid Domsjö Fabriker, har många av dem lockats från en mängd olika länder. Forskare, ingenjörer och andra specialister som på senare tid inte minst vill ta del av storsatsningen på den högkapacitetsanläggning och pilothall som via en skywalk binds samman med forskningsinstitutets nuvarande fastighet.
Nybygget ska stå klart vid årsskiftet. Under följande år väntas lokalerna sedermera fyllas av såväl svenska som internationella forskare, företag och entreprenörer. Deras ambition: Påskynda en kommersiell handel med hållbara produkter.
Magnus Hallberg, divisionschef bioekonomi och hälsa på Rise, förklarar:
– Om du exempelvis vill tillverka ett livsmedel från en miljövänlig kemikalie så finns forskningen. Men när forskningsresultatet ska omsättas till praktik tar det stopp, för på ett labb kan saker bara framställas i liten skala – där vet man inte hur allt skulle se ut och gå till i en fabrik. Då behöver man en anläggning för att testa hur det skulle fungera mer industriellt.
För det ändamålet är pilothallen unik i sitt slag. Här hittas nämligen nödvändig och toppmodern utrustning på en och samma plats. Explosions- och livsmedelsklassad med robotar och gigantiska cisterner vars funktion förutom att tillåta en rejäl uppskalning även sparar tid.
– En process kunde tidigare pågå 10-20 år innan den var färdig för kommersiellt bruk. Med hjälp av den nya tekniken kortas den tiden väsentligt, säger Payam Ghiaci, ledare för highthroughput center i vars avdelning en trio nya maskiner redan hunnit begagnats i spännande projekt, exempelvis att framställa skogsgödsel från Domsjö Fabrikers restströmmar – en benämning som med andra ord kan förklaras som slaggprodukter i form av material, energi eller kemikalier från en verksamhets tillverkningsprocess, exempelvis inom jordbruks- eller massaindustri.
– Ta till exempel skogen som värdekedja, säger Magnus. Det absolut största värdet i ett träd är virket, sedan finns restprodukter som sågspån, bark och grenar. Alternativet är att elda upp och göra energi av det, men vi vill göra något mer värdefullt. Som av matavfall; när det bryts ned blir det till socker som mikroorganismer käkar, exempelvis en bakterie. Därefter tillverkar den mjölksyra och av det kan man framställa biobaserad plast.
Han fortsätter:
– Eller restströmmar från skorstenen på ett kraftvärmeverk. Därifrån kan vi fånga in koldioxid, minska klimatuppvärmningen och tillverka metanol, precis som Liquid Wind gör här i Ö-vik. Det handlar om att nyttja kolatomer för att få ett så högt värde som möjligt. Går det, eller går det inte? Fungerar det på labbnivå går man in i pilothallen. Nästa steg är en demonstrationsanläggning.
Flaskhalsen tidigare har varit att hitta de bästa mikroorganismerna för ändamålet. Med den nya utrustningen går det som tidigare nämnt både fortare och lättare. Payam Ghiaci berättar och pekar på var och en av maskinerna:
– I den här kan vi se hur de presterar, växer och välja ut de bästa, säger han om avdelningens nya screeningmaskin. I den här vilka som förökar sig och överlever bäst och här, i den tredje, vilka som passar bäst att göra kopior av.
Sammanfattningsvis handlar alltså allt om forskning för att ta fram miljövänliga produkter från exempelvis förnybara råvaror och restströmmar för en slutlig industriell framställning. Och med den nya pilothallen på gång positionerar sig Örnsköldsvik internationellt i det främsta ledet gällande forskning och utveckling inom just den gröna omställningen. Attraktionskraften för en forskare eller ett företag att söka sig hit är därmed hög. Eller rättare sagt: Mycket, mycket hög.
– De här miljöerna lockar väldigt kompetenta och smarta personer från hela världen. De väljer att komma hit i stället för exempelvis Kalifornien. Med allt annat coolt och viktigt som händer med bland annat Cinis Fertilizer och Liquid Wind kommer Örnsköldsvik att bli lite som ett nytt Silicon Valley. Problemet är nästan att vi inte kan lägga ribban nog högt och föreställa oss hur stort och bra det här kan bli. Det här är bara början.
En början som tog fart efter att regeringen 2020 anslog 350 miljoner kronor till Rise som ett led i att accelerera utvecklingen av hållbara lösningar inom bioekonomin. Av dem har 300 investerats i Örnsköldsvik.
– Behovet att skifta från fossilt till grönt är stort och Örnsköldsvik är en av våra absolut mest strategiska platser framåt. Att vi kommer fortsätta satsa är klart som tusan, här har vi satt ned bopålarna – nu är det point of no return. Det här är en av de coolaste resor jag gjort, att se det här hända är grymt roligt. Jag är otroligt exalterad, säger Magnus Hallberg.
BILDTEXTER:
Magnus Hallberg utanför kontrollrummet i pilothallen. Hit kan ett företag frakta sin egen utrustning eller få en pilot uppbygd på plats.
En pilot kan se mycket olika ut och exempelvis bestå av en bioreaktor som likt en fermentor för ölbryggning kontrollerar tryck och syrenivåer. I pilothallen i Örnsköldsvik kommer stora cisterner på 10 kubik placeras, att jämföra med Finland vars största ligger på 5 kubik.
Med ny, modern utrustning kan den bästa mikroorganismen av 10 000 väljas ut för fortsatt forskning. Magnus Hallberg lyssnar när Payam Ghiaci demonstrerar maskinerna som tillsammans med den snart färdigställda pilothallen sätter Örnsköldsvik på världskartan när det kommer till forskning om nya hållbara och miljövänliga produkter.