Katja Ottosson Nordeman, som driver frisersalongen Huvudverket i samma hus där 7an håller till, har satt upp Daniel Hectors långa blonda hårsvall i sex tofsar – och startar trimmern. En stund senare ligger sex prydliga hårtofsar på en bricka, och Daniel är för första gången på fem år renrakad på huvudet.
– Jag har gjort det en gång tidigare och efteråt tänkte jag – aldrig igen. Men sedan tänkte jag om. Innan mitt hår blir för tunt så kan jag väl göra det här en gång till, säger Daniel och berättar att han först hade tänkt donera blod.
– Det är ju en fin samhällsinsats att lämna blod så jag ville också göra det, men det visade sig att jag hade värden som inte stämde för att bli accepterad som blodgivare.
Daniel har reumatism och de mediciner han tar hindrar honom från att lämna blod. Men ett tv-inslag där en tjej klippte av sig håret och donerade det till organisationen Änglahår gjorde att Daniel kom på andra tankar att kunna bidra med något.
– Då hade jag just rakat av mig håret med trimmer, men jag kände att om jag inte får lämna blod så får jag väl donera hår.
Så han började låta håret växa.
– Värsta perioden var ”Bon Jovi-tiden” och jag fick ofta höra att folk omkring mig tyckte att jag borde klippa mig, säger han och skrattar.
Daniels då tonårige son hjälpte honom att klippa av kalufsen när den var 30 centimeter. Och så småningom började han alltså spara ut håret för att göra om proceduren. Men när han återigen nått 30 centimeter visade det sig att Änglahår inte längre fanns kvar. Daniel hittade då Carl M. Lundh som samarbetar med välgörenhetsorganisationen Little Princess Trust, men de ville att håret skulle vara minst 41 centimeter långt. Så håret fick växa ytterligare ett drygt år.
– Första gången fanns det mentala drivet på ett helt annat sätt och enda anledningen att jag gör det här nu, och berättar om det i 7an, är att jag kanske kan inspirera någon annan att klippa av sitt hår och donera det. Många frågar hur mycket jag får betalt, och då får jag förklara vad en donation egentligen innebär.
Katja berättar att de har långhåriga kunder, både män och kvinnor, som efter att de klippt av sitt hår undrar om det går att göra något av allt som ligger på golvet. Men så funkar det inte. Alla hårstrån måste ligga åt samma håll och det är därför håret behöver sättas upp i prydliga tofsar innan rakningen. Håret får heller inte vara behandlat på något sätt.
– Daniels hår är fantastiskt! Många tycker att det är jättejobbigt att tappa sitt hår och det kan vara otroligt stigmatiserande att förlora håret på grund av en cancerbehandling. Det är fantastiskt att han gör det här och det är en ära för mig att få klippa av honom håret. Det här vackra håret kommer någon liten tjej att bli överlycklig att få, säger Katja och frågar Daniel hur det känns när allt hår är borta.
– Skitbra! Det kanske blir lite kallt men jag har en mössa i fickan. Jag får vara nöjd med att någon får bättre nytta av håret än jag har. För min del växer det ut igen, om jag skulle vilja. Jag gör nog inte det här en tredje gång, det mentala drivet finns inte längre. Men kan det här reportaget påverka någon att göra samma sak – då har vi lyckats.
Donera ditt hår
Vill du göra som Daniel Hector och hjälpa barn och ungdomar under 18 år som förlorat sitt eget hår på grund av cancerbehandling eller andra sjukdomar?
Daniel vände sig till Carl M. Lundh som samarbetar med välgörenhetsorganisationen Little Princess Trust. Sedan starten 2006 har de hjälpt tusentals barn med peruker.
Det finns även andra man kan kontakta, exempelvis sminkochperukmakarn.com och Hårupplysningen.