Flash tar ton direkt när vi kommer in i lägenheten och skäller högt bakom grinden till det från köket angränsande sovrummet. Matte Jennifer Haglund, 27, hälsar på honom med lugn röst.
– Skallet går aldrig att få bort från en vakt- eller larmhund, de är avlade för att skälla och gör bara sitt jobb. Många ägare tänker inte på det, vilka egenskaper hunden faktiskt har, säger hon medan hon klappar den nyligen ett år fyllda schäfern.
Däremot, menar Jennifer, går beteendet så klart alldeles utmärkt att få kontroll på genom träning. Och Flash, som alltså fortfarande är en valp, har precis som alla andra unga hundar mycket kvar att lära. Snart kommer ett kommando som ”tack” eller ”tyst” få honom att, efter utfört jobb och likt jakthundar på uppdrag, sluta skälla för att lämna över ansvaret till sin ägare.
– I dag ställs höga krav på hundar och ägare. Jag säger aldrig att någon gör fel, i stället försöker jag ge nya perspektiv på saker och ting. I grunden är det ett rovdjur vi domesticerat, vi kan inte förvänta oss att de exempelvis ska klara av trafik och hundmöten i början. Alla hundar föds som neofober – de är rädda för allt som är nytt. Därför är social- och miljöträning så viktig.
Som sedan två år tillbaka utbildad hundpsykolog och hundinstruktör – i Örnsköldsvik den första med H-märkning; kvalitetsstämpeln från branschorganisationen Sveriges Hundföretagare – har Jennifer genom sitt företag Four Sense hunnit möta och jobba med flertalet hundar med problematik.
– Träningen börjar redan hos uppfödaren. Brister den tidigt märks det genom att hunden exempelvis blir skygg, rädd för ljud eller har svårt för hundmöten. Jag börjar alltid med att fråga om valpperioden, hur vardagen ser ut, vad hunden varit med om och mycket mer för att kartlägga orsakerna bakom problemet. Kanske har hunden dålig erfarenhet av andra hundar – eller så har den träffat för många, vilket kan ge motsatt effekt. Tänk dig själv om du hör en favoritlåt 50 gånger på radion, varje dag. Det blir till en överbelastning du inte kan hantera.
Hennes metoder är alltid belöningsorienterade och utgår från att hunden ska lära sig lyckas, i stället för att utdela bestraffningar som skapar rädsla och förstör inlärningen.
– Hunden måste respekteras i alla situationer. Om det finns ett oönskat beteende som att den gör utfall, då måste du ta reda på orsaken. Vanligt är att behöva bygga upp hundens självförtroende.
Jennifer ger förslag på hur du som ägare själv kan hjälpa till med det.
– Låt hunden göra tricks, som att sitta och visa vacker tass, och lösa problem som att själv lista ut hur den tar sig runt en stolpe, om du har koppel. Ge den godis i en toalettrulle som du viker in kanterna på eller tejpar. Och öva kroppskontroll – balansera på saker, hoppa upp med tassarna på en vägg eller kryp under ett staket.
Även stress är vanligt vid problematiker. En stressad hund har svårt att varva ned.
– Stress kan triggas av smärta och sjukdom. Vi människor kan peka på där det gör ont, medan hunden smärtlindrar sig själv genom att vara superaktiv. Då utsöndras adrenalin, kroppens eget smärstillande. Men det ägarna kanske ser är en outtröttlig hund som behöver ännu mer aktivitet, när det egentligen är vila och återhämtning som gäller.
Med företaget håller Jennifer kurser, konsultationer, föreläsningar och workshops för hundar och ägare. I dagsläget jobbar hon också på Zoobutiken i Örnsköldsvik, som de senaste 16 åren drivs av mamma Lotta. Hennes stora djurintresse blommade ut redan som barn, omgiven av allehanda djur i hemmet. Passionen för hundar med problematik fick hon sedermera som ägare av sin första egna hund Ice.
– Han har blivit utsatt för allt möjligt; påhoppad, jagad och var med i en bilolycka. Jag drogs in i mitt yrke för att kunna hjälpa honom. Kunder i butiken frågar också mycket om tips och hur de ska tänka i olika situationer och då vill jag kunna svara. Jag ville lära mig hur allt hänger ihop, fysiskt, psykiskt och själsligt.
Jennifer fortsätter därför att fortbilda sig, i dagsläget med påbyggnadskurser inom hundpsykologi och i november till Dogalärare, en blinkning till ordet yoga, för hundar.
– Jag älskar att kunna hjälpa till, det jag brinner för mest är att sprida kunskap med målet att hunden och ägaren ska bli det bästa teamet. Det roliga är att ju fler utbildningar jag går, desto mer inser jag vad lite jag vet!
7 tips!
Hur kan vi handskas med mer eller mindre vanliga problem? Fundera alltid på varför hunden gör som den gör, säger Jennifer Haglund, som vanligen individanpassar sin träning men här ger generella råd till 7ans läsare.
Drar i koppel
Lär in ordet ”här” och ge belöning med godis. Öva tio gånger, byt plats och upprepa. När hunden är bortvänd, säg ”här”. Hunden ska då direkt titta på dig och då få belöning. Nästa steg är promenaden. Säg ”här” innan hunden börjar dra. Belöna på vänster sida. Ryck inte i kopplet, bli arg eller skrik, då vill hunden dra sig längre bort från dig.
Hundmöten
Bör först gå fint i koppel innan träning. Undvik hundmöten helt en period, bygg upp självförtroendet genom en strukturerad vardag. Träna sedan först på långt avstånd för att undvika stress. Ge godis varje gång den ser annan hund – viktigt är att din hund ser den andra först. Gör hunden medveten om mötet genom att säga ”där framme kommer en hund”. Bli aldrig arg, blockera synen, spruta vatten eller utsätta den för massor av möten.
Omvårdnad
Meddela vad du ämnar göra, exempelvis kolla tänderna. Närma dig framifrån så att hunden blir medveten om att du ska ta på den. Träna i små steg med massor av belöningar. Låt kloklipparen ligga framme hela tiden, på olika platser. Närma dig aldrig bakifrån, ta till tvång eller gå för fort fram.
Människomöten
Skapa positiv känsla av människor genom godisbelöna varje gång hunden ser en annan människa. Viktigt att det är din hund som ser människan först. Träna först på längre avstånd. Väljer hunden att gå fram till någon som vill hälsa, belönar du rikligt. Tvinga inte hunden till möten och låt inte människor gå fram till hunden om den inte vill.
Hoppande
Ett effektivt sätt att lära hunden hälsa fint vid besök är att vända dig om när den hoppar upp. Du tar då bort uppmärksamhet från hunden. Upprepa tills hunden är lugn, först då hälsar du. Träna med alla familjemedlemmar, be sedan släkt och besökare att göra på liknande sätt.
Ensamhetsproblem
Begränsa utrymmet, exempelvis till ett rum med kompostgaller. Utrymmet ska symbolisera lugn och trygghet. Bygg upp det genom godis, ben och att där mysa tillsammans. Nästa steg är att sätta dig själv precis utanför utrymmet och ge godis. Steg tre: öppna och stäng ytterdörren. Nästa är att gå utanför dörren och in igen (exempelvis med soporna). Öka successivt tiden du är borta, meddela hunden när du går. Lämna något personligt, låt radio/tv/tvättmaskin vara på. Lämna inte när hunden sover eller är stressad. Låt den inte ha tillgång till hela huset/lägenheten. Gå inte för fort fram.
Rädsla för ljud
Presentera det oerhört lågt (finns massvis av ljud på youtube). Lek och ge belöningar när ljudet är på. Skapa positiv känsla. Öka successivt volymen, träna korta stunder.'
Klickerträning
Jennifer Haglund klickertränar med sin schäfer Flash, som belönas med godsaker när han gör rätt. I detta fall genom att sätta tassen på en ”tass-target”. Jennifer berättar: ”I klickerträning ska ägaren vara passiv. Klicka när hunden gör rätt och belöna där du vill ha den. Träna cirka tio minuter och ta paus.” Beteendet ökas successivt efter att hunden gjort rätt åtta gånger av tio; belöningen kommer först för en blick på målet, sedan för några korta steg emot och sist med tassen på plats.
Ett bra hundliv
... säger Jennifer ska innehålla fem delar. Arbete, såsom jakt, vallning eller agility, 1-2 gånger i veckan. Rallylydnad fungerar bra hemma, moment kan skrivas ut på Svenska kennelklubbens hemsida. Övrigt: en hobby (exempelvis tugga på ben), daglig motion, ett par vilodagar för att bara återhämta sig samt alltid, alltid en kravlös familjetid då ägaren ser, pratar och ger tid till sin hund.