Det var i början av 2006 som Douglas Jackson tillsammans med en handfull andra engelsmän drog från England och storstaden för att bosätta sig i Sverige och lilla Örnsköldsvik. Jobbet som var anledningen till flytten var 18 månaders utlåning från moderföretaget till BAE Systems Hägglunds för ett fordonsprojekt. Gänget, som hade en stark önskan att lära känna såväl landet och staden som kulturen och språket, var sociala och gick ofta ut för att umgås och träffa nya vänner. Genom en gemensam bekant blev Douglas presenterad för Jennie Fors på Harrys och, som man säger; tycke uppstod.
– En av dina första raggningsrepliker var: ”Vill du duscha med mig och min fina, gula gummianka.” Jag tror inte att det var den repliken som gjorde det, säger Jennie och berättar att hon och Douglas fortsatte att springa in i varandra med jämna mellanrum utan att någonting hände. Ändå fanns det någonting där.
Den 24 juni 2006, dagen efter midsommarafton, träffades de på en fest och äntligenfick de ihop det.
– Jag tänkte – det är väl lika bra att vi pussas nu då, säger Jennie, som gjorde slag i saken.
Och sedan dess har de hängt ihop.
– Det blev inte så mycket klassiska dejter utan vi började bara umgås naturligt på en gång, säger Jennie. Det gick fort.
Det gjorde också tiden och snart hade Douglas 18 månaders anställning på Hägglunds gått ut och han förväntades gå tillbaka till jobbet i England.
Själv hade han dock andra planer. En månad innan hemresan började han söka jobb i Örnsköldsvik, men att hitta ett drog ut på tiden och en dag fick han packa sin väska, lämna in nyckeln till hyresvärden och åka till flyget som skulle ta honom tillbaka till England och bort från Jennie.
– Jag hade ingen egentlig plan för det eftersom jag inte tänkte vara kvar där. Jag hade inte ens ett boende utan flyttade runt mellan olika kompisar och mina föräldrar, säger Douglas och berättar att det tog sex månader av resande fram och tillbaka mellan Leeds i England och Örnsköldsvik för anställningsintervjuer innan han slutligen fick napp hos Samina.
– Under de sex månaderna så köpte vi hus, säger Douglas. Det var väl lite fel ordning – vi måste ha haft en snäll bankman.
– Det var på sommaren 2007. Vi hade hyrt en båt och åkt ut, berättar Jennie. Vi hade kikat på ett hus i Killingsnäsviken och kommit överens att det var för dyrt och för mycket jobb. Men när vi satt i båten i viken och tittade upp på huset och tomten så frågade jag Douglas om vi inte skulle köpa det ändå. ”Jo”, sa han.
De ringde till mäklaren direkt från båten och slog till.
Sedan dess har huset tagit upp mycket av deras tid. Det som ursprungligen var en liten stuga har byggts om och till och är fortfarande ett omfattande projekt; men det är inte parets enda. 2011 startade de tillsammans upp Örnsköldsviks Whiskysällskap vars syfte är att prova fler och lära mer samt dela intresset med likasinnade. Skulle de fortfarande ha tid över för annat så är det träning som gäller. Jennie har nämligen anmält dem båda till Vansbrosimmet i juli.
– Jennie har bestämt att vi ska göra en svensk klassiker, säger Douglas och fortsätter.
– Vi kanske inte hade samma intressen när vi träffades, men vi hade samma energi och lust för livet så vi hittade på ganska många grejer. Det var nog delvis det jag föll för.
– Jag vet inte vad jag föll för, säger Jennie. Han är väldigt stabil, naturlig och enkel. Det var så lätt allting när vi träffades. Det föll sig så naturligt och så rullade det på – på ett bra sätt.
Det föll sig så naturligt att Jennie och Douglas till en början har svårt att komma ihåg några romantiska ögonblick när de tillfrågas. Men så småningom kryper de fram.
– Jag minns vissa grejer som hon gjorde när vi börjat träffas, säger Douglas och berättar hur Jennie frågade hans hyresvärd om nycklarna till Douglas ytterst spartanskt inredda lägenhet så att hon kunde fixa i ordning en romantisk middag på alla hjärtans dag.
Jennie släpade en glasskiva som bordsskiva och tegelstenar att palla upp den på, vaser med blommor, tallrikar att äta på och kuddar att sitta på. När Douglas kom hem väntade sushi, sake, champagne och en kär Jennie på honom.
Douglas å sin sida flög över från England som en överraskning och knackade på med blommor i näven under den långa perioden de var ofrivilligt separerade.
– Vi gör fortfarande sådana saker, säger Douglas. Att anmäla oss till Vansbrosimmet är väl det. På något sätt.