Hörnan

Krönikan: 40 tips som ingen borde behöva följa

Med ett nytt skolår i antågande går mina tankar till skolans värld; det dystopiska samhälle i miniatyr där hierarkin styr allt och där varje dag är en nytolkning av ”flugornas herre”.
Jag tänker på dem som blir mobbade – men också på dem som lever i ständig rädsla för att bli det. Mobboffren och de potentiella mobboffren delar samma klump i magen, styrs av samma fruktan och låter sig brytas ner av tyngden från samma gapande hål där självkänslan borde sitta.
Tillsammans är de långt fler än mobbarna, men de kommer aldrig att förena sina krafter. Att ta ställning för den mobbade, eller att ens synas vid dennes sida, är att kliva in i det strålkastarljus som jägarnas blickar riktas mot – och överlevnadsstrategin hos potentiella mobboffer bygger på att förbli osynlig till varje pris.
Jag var ganska bra på det.
Så bra att min lista med sätt att undvika skolans plågoandar har 40 punkter.

1: Var osynlig.
2: Var inte dig själv.
3: Var alltid nån annanstans.
4: Håll dig i skuggorna.
5: Håll alltid ett säkerhetsavstånd på minst fem meter.
6: Ha alltid en flyktväg förberedd.
7: Stick inte ut.
8: Var inte ful.
9: Verka inte dum.
10: Verka inte smart.
11: Undvik svåra ord.
12: Käfta aldrig emot.
13: Andas inte för högt.
14: Tänk inte för högt.
15: Lukta inte illa.
16: Se inte för glad ut.
17: Dölj vad du är usel på.
18: Dölj vad du är grym på.
19: Tro inte att du är nåt.
20: Om du tror det, visa det inte.
21: Tala inte med dem.
22: Tala inte om dem.
23: Prata inte med deras polare.
24: Titta inte på deras tjejer.
25: Håll dig borta från deras revir.
26: Skulle du hamna där, pinka inte!
27: Memorera deras scheman för att underlätta punkt 3.
28: Håll dig nära sådant de undviker, som vuxna och bibliotek.
29: Låt dem inte lukta sig till din rädsla.
30: Undvik ögonkontakt.
31: Stå aldrig i deras väg.
32: Var inte ett hot.
33: Visa inga känslor.
34: Vänd andra kinden till.
35: Gör det igen.
36: Slå inte tillbaka.
37: Om du tvunget ska slå dem, gör det ordentligt.
38: Om du misslyckas med det också, ta åtminstone punkt 6 på allvar.
39: Spring!
40: Vad som än händer, börja inte gråta.

Jag tänkte bjuda alla potentiella mobboffer på de här tipsen… men jag ändrade mig.
För även om listan kan fungera så borde ingen behöva följa den. Det är lika snedvridet som att säga hur kvinnor ska klä sig för att slippa bli antastade eller hur fruar ska bete sig för att slippa bli slagna av sina män. Som om problemet skulle sitta hos dem.
I stället bjuder jag på tre punkter som jag faktiskt kan stå för.

Du som ser någon fara illa: Ha modet att åtminstone kliva fram när mobbarna lämnat, och underskatta inte styrkan i att vara flera som sluter upp för varandra.
Du som känner dig mobbad: Glöm aldrig att det är mobbarna som är svaga, inte du – och blanda aldrig ihop deras kränkningar med ditt sanna värde.
Du som utsätter andra för kränkningar: Det är dig jag är mest orolig för. Alla som gav mig skäl att känna rädsla i skolan har nämligen en sak gemensamt: De verkar inte särskilt lyckliga i dag.
Tio år efter att jag lämnade grundskolan viskas det om skolavhopp och långtidsarbetslöshet, fyllekörningar och missbruk. Dagsböter. Samhällstjänst. Fängelse.
Som Spindelmannens farbror brukade säga: ”Under ungdomsåren formas du till den person du ska vara resten av ditt liv.”
Det leder mig till insikten att du är minst lika illa ute som dina offer – för när du förpestar deras nutid lägger du också krokben för din egen framtid.
Tyvärr kommer du nog aldrig att läsa de här orden.
Publicerat