Följande frågespalt ger dig svar på allt du behöver veta om vardagens utmaningar och för att slippa dumma frågor har jag bara svarat på mina egna.
1: Jag får syn på nån som jag tycker mig känna igen, men just när jag hojtat tjenare! går det upp för mig att den där mänskan antingen var en total främling eller Peter Forsberg. Vad gör jag?
När du hälsat av misstag är det bara att böja lite på huvudet, pressa två fingrar mot ditt dolda öra och fortsätta prata. Då kommer alla tro att du talar med i ett trådlöst headset (utom Foppa som inte går på det där längre).
2: Jag rör mig ute på stan när jag plötsligt blir anfallen av en isfläck och faller pladask i backen. Ljudet får varenda kotte att titta åt mitt håll innan jag hunnit resa mig upp igen. Vad gör jag?
Svar: Du behöver en nål, lite sytråd och en ring som ser dyr ut. Du hinner inte resa dig upp innan folk börjar stirra, men du hinner se till så att du ligger på mage. I förväg har du sytt fast ringen på insidan av ärmen till jackan, och nu kan du diskret rycka loss den från fodret. Sätt dig upp och höj ringen mot skyn medan du låtsas granska den så kan ingen längre tvivla på vad du gör så nära marken.
I nödfall, om ringen saknas, får du helt enkelt låtsas göra armhävningar i stället.
3: Enligt fysikens lagar är det ju omöjligt att äta hamburgare, lunchmackor, kebabrullar och annat handfast käk utan att inom kort se ut som en kladdig bebis inför sitt måltidssällskap. Hur gör jag?
Svar: Det finns flera lösningar. Problemets kärna är att bröden innehåller en massa grejer som sliter med varann ut om du inte lyckas knipsa av hela tuggan hundraprocentigt med tänderna. Det löser du genom att smuggla in en förpreparerad, kladdfri munsbit med finhackat innehåll på matstället, beställa en likadan och byta ut de två i ett obevakat ögonblick. Plan B är att försöka svälja allt med en tugga, och plan C är att helt enkelt låta den du äter med kladda ner sig först. Då blir han eller hon bara lättad när även du får halva måltiden utanför munnen.
4: Jag stöter på en gammal bekant på snabbköpet, och efter ett hjärtligt återseende tar vi farväl med ord som sköt om dig!. Allt känns skitbra till jag inser att vi kommer stöta på varann sju gånger till innan båda har handlat klart, att det kommer bli mer krystat för varje gång och att all trevlig feeling från avskedet kommer skrumpna bort. Vad gör jag?
Svar: Skugga personen. Följ efter till exempelvis mejeriavdelningen, håll dig gömd tills den bekante är klar med att hamstra mjölktetror och smygsjälv fram till brottsplatsen när din bekanting är utom synhåll. Stå sedan kvar och studera bäst före-datum tills du är säker på att den bekante lämnat butiken.
Bombsäkert förutsatt att bekantingen inte har läst samma text som du. Då kommer ni springa runt och skugga varann ända fram till stängningsdags.
Nu, govänner, får det räcka med livsvisdom för den här veckan.
Lycka till ute i stora världen!