Jag, som varken kan kontra med gyllne bakverk eller fina trerättersmiddagar, försöker nu hänga med i samhällsutvecklingen genom ett snapshot av det smaskigaste näringsintag jag kan tänka mig (och det mest avancerade jag kan åstadkomma i ett kök):
Fil, müsli, tre mackor, ett glas yoghurt, ett halvt glas O'boy och en egenblandad nötrussinmix till dessert. Ta-daa!
Någon finsmakare lär jag aldrig bli men min oförmåga att uppskatta fina trerättersmiddagar och dyra viner är definitivt inget jag sörjer över. I praktiken upplever jag nämligen samma njutningskänslor, en och enda egentliga skillnaden är att min matglädje har mycket lägre prislapp än vad gourmandens har.
Därför hävdar jag med en dåres envishet att simpel smak är en bra grej.