Så mina matchmaskotar har lämnat staden och jag fick springa en mil på löpbandet innan gårdagens bortamatch mot Djurgården för att inte hoppa upp och ner i O´learys lädersoffa. Det gjorde jag väl mer eller mindre ändå, trots att första målet trillade in redan efter 3min.... "Pepsi max, tack!" Ändå kände jag mig berusad. Mer än att heja fram bygdens stolthet önskar jag stå på mitt trevliga dörrvärdinnejobb stora delar av även mars månad ju!!
Varför jag känner mig nervös inför andras tävlingsprestationer har nog växt på senare tid. Jag hinner inte och KAN helt enkelt inte bli bäst på allt själv (har ni också haft sådana tankar?!) och får ta över andras önskningar, ambitioner och mjölksyra i många sammanhang. I skrivandets stund har jag ätit frukost och druckit kaffe - och tittar på starten på "det riktiga" Vasaloppet. Myller av skidor och svettpärlor i tusentals beslutsamma pannveck. Efter förlängningsmatchen mot Djurgården igår kväll såg jag dessutom Elin och Linda samt Daniel och Per-Erik tampas mot varandra i Gladiatorernas våldsamma grenar. Klappar, skrik och spände mig som om jag själv försökte brotta ner Stinger från plattformen å Lindas vägnar...
Idag blir det däremot att utmana min egen fysik på annat vis! Fullsatt var "Vasaloppspinningen" på gymmet -fyra timmar MED blåbärssoppa, kanelbullar etc. med start vid 08 (Superkul idé!!). Men erbjuden blev jag på en snowboardtur i Solberg! Och jag är en JA-sägare!! :)
Ha en härlig Vasaloppsdag gott folk!