Modo vände och vann i tisdagens tidiga ödesmatch hemma mot Timrå. Så det var förmodligen ett lag med återfunnet självförtroende som reste till Göteborg för mötet med seriens bästa hemmalag.
Då behövs det en målvakt som står på huvudet för att lyckas med en skräll och Anton Forsberg har absolut kvaliteter för det. Men med trycket i Scandinavium är sannolikheten betydligt större att en keeper med NHL-, KHL-, OS- och VM-rutin kan svara för den bedriften.
Rimligen borde det vara så.
Därför förstår jag inte varför Modo inledde med att vila Mikael Tellqvist till förmån för en talangfull som fyller 19 år om 24 dagar. Nollpoängaren var absolut inte Antons fel och Tellqvist släppte också in tre puckar.
Men hur resonerade Uffe Samuelsson och assisterande Peter Andersson? Trodde man inte riktigt på seger och passade därför på att lufta Forsberg eller kände sig Tellqvist, med en stärkande seger i ryggen, plötsligt en aning hängig före matchstart?
Det senare alternativet är inte troligt. För då hade det knappast blivit målvaktsbyte halvvägs in i matchen där Modo inte förlorade på en svag målvaktsinsats.
Men jag blir ändå brydd över hur Uffe och Peter tänkte. Ska passa på att fråga när tillfälle ges.
Och ärligt talat ska man nog inte begripa allt. Då riskerar livet att bli för tydligt.
Och förmodligen för tråkigt.
