Den idén är förbaskat svår att svälja för oss som sedan vårt första andetag indoktrinerats att jaga lyckan i form av kärlek, prylar, pengar, karriär, familjeliv, upplevelser, status, makt eller kändisskap och inte helt sällan allt på en gång.
Våra liv kretsar så starkt kring den där jakten att den blir en del av identiteten. Självklart känns det då som en bisarr tanke att tvärt bromsa in och bli nöjd med allt för hur fasen framkallar man den där myspyskänslan i magtrakten på kommando?
Risken är stor att det inte ens går. Likt kuggarna på ett spännband rör sig vårt ha-begär bara åt ett håll och vill inte backa tillbaka när det väl vant sig vid nya trevligheter oavsett om det trevliga är en finare bostad eller ett godare smörgåspålägg. Vi klamrar oss fast vid den nya trevligheten och en ny vana är skapad.Vad få av oss märker i jakten på lycka genom välstånd är att vi offrar vår frihet på vägen.
Varje ny vana styr oss, och allt som styr oss människor gör oss mindre fria. Platons ord handlar i själva verket om frihet för frihet är så mycket mer än att slippa sitta inspärrad.
Frihet är att känna kontroll över sitt eget liv, och det krävs ingen förtryckarregim för att beröva dig den kontrollen. Det räcker med hunger, törst, bolån, avbetalningar, drifter, röksug, kaffesug, spritabstinens, sockerberoende och den där känslan av att du måste rätta dig efter en viss klädkod för att inte bli utstirrad.
Majoriteten av oss arbetar inte 40 timmar i veckan för att vi vill, utan för att vi måste. Du jobbar inte ihop pengar till dig själv utan till SCN, som gav dig studielån, till banken som äger ditt hem och till elektronikkedjan som fortfarande äger halva tv:n du köpte på avbetalning.
Samtidigt är din dag beroende av hundratals små detaljer och rutiner som måste klaffa för att humöret inte ska svikta. Du behöver ditt morgonkaffe, och din rejäla lunch, och ditt eftermiddagskaffe och dina rökpauser och att vara varm och torr och snygg och i tid och för Guds skull inte kliva i någon vattenpöl på väg in till jobbet.Vad för slags frihet är det att vara beroende av så otroligt många faktorer för att hålla sig ovanför trivsel-ytan i vardagen?
Total frihet vore att vara fri från både behov och vanor.
Det är min ursäkt att bojkotta rökning, snus, sprit, kaffe, knark, Redbull och schemalagda fritidsaktiviteter. Min kamp mot vanorna gynnas också av att jag aldrig varit en finsmakare på något plan över huvud taget.
Mat: Är det ätbart? Najs!
Sömn: Ooh, En vågrät säng!
Nöjen: Coolt, tv-bilderna rör sig!
Sex: In kul! Ut också kul!
Nästa steg i min geniala plan blir att vänja sig av med sömn, näring, luft och alla naturlagar.
Funkar det, gott folk, snackar vi verkligen om total frihet.