Ett varmare väder gör att isen släpper tidigare under våren och lägger sig senare på sjöarna under höst och vinter. Sett ur ett 20-årsperspektiv märker vi stora skillnader. Det här gör att ytvattnet inte blandar sig med bottenvattnet på samma sätt som tidigare. Det ger direkta effekter på växtplanktonarterna i vattnet, som i sin tur påverkar fiskar och kräftdjur som livnär sig på växtplankton, säger Nils Ekelund, professor i biologi vid Mittuniversitetets institution för naturvetenskap, teknik och matematik.
Enligt Mittuniversitets fältstudie som startade i mars i år på tre av länets sjöar; Gransjön i Stöde, Remmaren i Björna och Södra Bergsjön i Örnsköldsvik, minskar turbulensen i sjövattnet av temperaturhöjningarna. Det ger mer bestående skiktningar av yt- och bottenvatten som innebär att sjöarna får ett näringsrikt, men ljusfattigt bottenvatten och ett näringsfattigt, men ljusare ytvatten.
En konsekvens blir att mindre växtplankton och även vissa mindre algtyper konkurrerar ut större växtarter som inte har samma förmåga att ta upp näring och röra sig mellan yt- och bottenvatten. När det händer kommer det också att påverka vilka fiskar och kräftdjur som finns i sjöarna, säger Nils Ekelund.
Slutsatserna av studien blir att mindre växtplankton kommer att dominera i lugna näringsfattiga vatten medan större växtplankton söker sig till näringsrika och turbulenta vatten.
Det är inte så mycket vi kan göra åt de här förändringarna, men det är viktigt att följa utvecklingen över tid för att kunna förutspå och förstå hur framtida klimatförändringar påverkar våra sjöar, menar Nils Ekelund.
Som en följd av det varmare vädret kommer vi enligt Ekelund även att få dras med algblomning i längre perioder.
Det varmare vädrets effekter för ökad algblomning ser vi mest i augusti då sjöar och andra vattendrag hunnit värmas upp rejält. Algblomningen är inte farlig för oss människor, men kan upplevas som väldigt obehaglig.