Dessa tips är direkt från mig som jag lärde mig tiden då vi nyss fått Leon och som jag vill sprida till alla som möjligen kan vara intresserade eftersom jag tror många känner som vi gjorde.
1) Då 'första kontakt' tas, endera via grattis-SMS eller att man ringer eller något, säg att ni gärna vill komma och hälsa på men att familjen (dvs. de som nyss fått barn) får hojta då det är lämpligt. På så vis har man upplyst de om att man är engagerad och bryr sig om dem men att man ändå inte tänker tränga sig på och tro att man 'har första tjing' och tänker bli stött om det går ett par veckor innan man ses. Det är så himla olika och individuellt hur man tänker kring detta så det är viktigt att känna sig för. Vissa vill ha besök samma dag de kommer hem för att känna att allt är som vanligt, att stilla sitt sociala behov och kanske för att få lite avlastning medan vissa helt vill stänga in sig i sin bebisbubbla själva.
Då vi fick Leon var det ett rent helvete det där med besök - speciellt eftersom det var sådana restriktioner kring honom med bakterier och baciller. Vissa blev jättesura för att de inte fick komma trots att de var förkylda eller befann sig i en daglig miljö där magsjuka och andra otrevligheter florerade. Innan alla våra närmsta familjemedlemmar (jo, de respekterade det såklart) kommit på besök hade vi nästan gjort oss ovän med vissa s.k. 'vänner' för att vi sagt att 'nej, vi vill helst inte ta emot för mycket besök ännu'. Ja, det är fantastiskt med bebisar och det är rart att folk vill träffa en, men lyssna in andras önskemål och respektera dem! I vårt fall var det som om vissa så gärna vill se Leon för att ha 'sett en prematur' (som om han vore en apa i bur) och sedan bara för att kunna säga det - inte för att de brydde sig till 100 % om hur vi eller Leon mådde. Och nej, vi har inte så mycket att göra med dessa människor idag.
Med Kringlan nu känns det innan som om vi helst skulle vilja njuta helt själv av de tio dagar vi kommer att vara bara vi i familjen. Detta till stor del pga. att vi vill ta hänsyn till Leon och verkligen låta honom lära känna sitt syskon och för att jag, som då förhoppningsvis kommer att få må bättre, ska kunna komma ikapp i min relation med honom; kunna vara ute och leka, gräva lite i snön osv. Nu inser ju jag att det är en omöjlighet, men vi har sagt till våra familjer att vi inte tänker ha besök 'rännandes' hos oss varje dag och kring att träffa vänner och andra bekanta känns det som om att det får ta ett par - tre veckor. SOM DET KÄNNS NU. Allt kanske känns helt annorlunda när Kringlan väl kommer, men det jag vet är att vi har en till att ta hänsyn till nu (alltså Leon) och det hade vi inte förra gången. Dessutom kommer inte vi7jag ges samma möjlighet att vila då bebisen sover eftersom vi har en 2 ½-åring som då vill ha sin kvalitetstid vilket gör att man kanske kommer att vara bra mycket tröttare?
2) Ta med en kaka! Pappas fru A var så rar och frågade medan vi låg uppe på neonatala om vi ville ha hjälp med något eftersom det skulle bli jul endast ett par veckor efter att vi skulle bli utskrivna. Jag sa att en kaka eller två kanske inte skulle vara fel eftersom vi inte alls hunnit med att baka 'i förberedande syfte' då han kom 2 mån. för tidigt. Då vi äntligen kom hem var frysen fylld med flera olika sorters kakor samt pajer och lasagner och det var guld värt. Helt ovärderligt! Så, köp hellre något mindre till barnet då de tenderar att överösas med överdåd ändå och baka en sockerkaka eller två och ta med till nya familjen. Tro mig då jag säger att det kommer att uppskattas!
Har ni några tips eller önskemål ni gärna vill delge oss och våra läsare?