Nyckeln till framgång är ett mjukt och vänligt ledarskap.
Alla vet i alla fall att jag bestämmer, säger Anders Forsberg.
Huvudtränaren för Skellefteå AIK ger ett förtroendeingivande och sympatiskt intryck. Handslaget är fast, trots att han har en livfull dotter i famnen.
Han är född i Umeå, uppvuxen i Örnsköldsvik, varit bosatt i Stockholm de senaste 19 åren och har en brokig yrkeskarriär bakom sig.
Jag var förbundskapten för svenska puckelpistlandslaget över OS i Lillehammer 1994 och i Nagano 1998.
Hans CV omfattar också en tid som långdistanstränare åt Tanzanias friidrottsförbund, förbundskapten för de svenska U16- och U17-landslagen i ishockey samt talangscout för Ottawa Senators i Europa.
Jag är nyfiken på det mesta och har ett öppet sinne utan begränsningar. Det finns alltid något att lära av allting. Det är mitt sätt att se på saken.
Våren 2010 fick han - som i mångas ögon var en doldis i hockeysammanhang - en förfrågan om att ta över tränaruppdraget för Skellefteås stolta hockeylag.
Jag har fått liknande förfrågningar förr, men familjen har inte velat röra på sig tidigare.
Det är också den stora anledningen till att han aldrig har jobbat på elitnivå inom hockey tidigare, men nu sitter han på ett treårskontrakt med Skellefteå.
Det var ett krav från min sida för att jag skulle ta jobbet att hela familjen ville flytta med hit upp. Annars finns det alltid en risk att man sitter och längtar någon annanstans hela tiden.
Det är nästan svårt att tro att den ödmjuke mannen mitt emot mig i AIK:s konferensrum är samme man som så kaxigt tog stora ord som SM-guld i sin mun vid sitt första större framträdande i sin nya yrkesroll.
Styrelsen har en uttalad målsättning och det är att vi ska bli Sveriges ledande hockeyklubb.
Det var också något som klubben var tydlig med i samband med anställningen.
Jag tackade ja till jobbet och klubbens målsättning. För mig är det nämligen fullt naturligt att vilja bli bäst och vinna på den här idrottsnivån.
Under juluppehållet toppade laget elitserien och nu handlar det om en tuff kvartsfinalserie mot Linköping.
Det känns mycket bra. Vi har tagit dom steg som jag hade förväntat mig. Även om allt har gått lite snabbare än planerat.
Anders Forsberg försöker skapa en rak och öppen miljö i sin ledarroll mot laget.
Jag pratar oftast i du och jag-form med den eller de samtalet berör. Jag försöker ge alla en möjlighet att vara delaktiga i beslutsprocesserna. Delaktighet ger bättre resultat i slutändan.
Han bänkar aldrig eller på något annat sätt straffar en spelare som gör fel.
Det är inte min stil. Det är väldigt viktigt för lagmiljön att spelare tillåts göra fel. Bara de noterar felet och förstår varför det är fel, så kan vi tillsammans jobba vidare utifrån det.
Han är övertygad om att hans filosofi får spelarna att våga mer och spela på full potential.
Jag lägger ned mycket av min tid på kontakten med spelarna. Mitt mål är att vara jättenära alla spelare hela tiden.
Under hela vårt samtal har huvudtränaren för Skellefteå lätt för att dra på smilbanden och småskratta, men han gör det inte på beställning och absolut inte framför en kamera.
Det finns inte många bilder på mig när jag skrattar.
Till sist. Hur slutar det?
Jag har ju sagt att det blir SM-guld och det står kvar. Det är klubbens målsättning och vi i laget tränar, spelar och lever efter den, säger Anders Forsberg.