Namnet Dopparedagen vill jag minnas härstammar från urminnes tider då folket hade årets stora bad dag just den 24 december. Fattiga och smutsiga, det var deras refräng. Folk använder ofta sig av uttrycket att det var bättre förr och lika ofta tackar jag gudarna för att jag slapp leva förr! Vantrivs verkligen oren.
Dopp. I hela mitt liv har jag förknippat det med dopp-i-gryta (jag gillar ju inte ens blött bröd!?). Men här ombord har grabbarna en lite annorlunda syn på innebörden av ordet dopp. Dem föreslog nämligen att jag skulle piffa till mig, med kjol och pippilotter, (deras definition av piff stämmer skrämmande bra in på tidiga versionen av Britney Spears) och sedan traska över till båtgrannen för att bjuda på lite dopp. Och (självklart) i utbyte skulle dom, pimpsen, få några flak öl i hyra. Jag vet ju att gubbarna är törstiga och att jul handlar om att ge, men i detta fall känner mig ändå inte riktigt villig att ta en för laget. Gillar att få julklappar!
Plastgranen är sedan några dagar klädd och julen är redo att tas ombord. Imorse när det serverades risgrynsgröt, fick jag den sedvanliga havregrynsgröten istället. Ogillar skarpt tomtegröt sedan jag som 5-åring blev i tvingad det hos min dagmamma. Sluta tvinga barn att göra grejer de inte vill! Så, nu fick jag det sagt. Många är vi dom som har men från barndomen.
Nu sitter jag här i hytten och klämmer på julklappen jag fått med mig hemifrån. Aldrig har jag känt mig så lycklig av detta glatta och knyckliga papper som hastigt inlindats i rött snöre. Det pirrar av nyfikenhet i fingrarna. Snart kommer blodet flyta (pappret flyga)!
GOD JUL på er.