Det var i går det hände. Jag, som undflytt de där vassa saxarna i fem års tid, har olustigt märkt hur frisörerna tittat hungrigt på mig så fort jag närmat mig skyltfönstren till en frisersalong. Hur de börjar sträcka sig efter sina klippvapen vid blotta åsynen av mig, studerar mig som en trofé bland ofällda byten och injagar dödsfruktan i mina hårtestar.
Hittills har jag legat steget före dem - men nu fruktar jag att det snart är över.
I går, när jag tittade ut genom mitt köksfönster, stod det en firmabil från Salong Attityd parkerad en halvmeter från fönsterbrädan.
Ve och fasa!
De har hittat mig.
De håller mig under uppsikt.
Och nu de väntar de bara på rätt tillfälle att slå till.
Om jag drabbas av plötsligt håravfall vet ni vad som har hänt.
